Vallox 90 MC

Kylsystem kan inte installeras i efterhand för ventilationsaggregaten, men kylning av uteluften kan utnyttjas.

Ventilationsaggregatets värmeväxlare har i uppgift att värma upp luft som kommer utifrån med värmeenergin i frånluften. Om bostaden under sommaren blir för varm, kan ventilationsaggregatets sommarfunktion aktiveras. Då förbigås värmeväxlaren, och uteluften strömmar in ouppvärmd. I SE-modellerna fungerar sommarautomatiken om eftervärmningen stängs av med knappen på kontrollpanelen. I MV-modellerna fungerar bypassen när utetemperaturen stiger nära inställningsvärdet för tilluftstemperaturen. I MC-styrda aggregat fungerar sommarautomatiken om tilluftstemperaturen har ställts in på Auto eller MIN. I vissa modeller förbigås värmeåtervinningen med ett sommarspjäll som vrids för hand inne i aggregatet, och i äldre aggregat måste värmeväxlaren ersättas med en separat sommarväxlare. Användarmanualen för ventilationsaggregatet ger utmärkt hjälp för detta.

Temperaturen på den luft som blåses in i bostaden kan ändå vara högre än utetemperaturen. Uteluften värms alltid upp något i ventilationsaggregatet, trots bypass av värmeväxlaren, på grund av att aggregatet leder värme internt och tilluftsfläkten värms upp, samt eventuellt på grund av kanaler som dragits genom en varm vind.

När det under en värmebölja är varmare ute än inne, bör ventilationen ställas in på minimihastighet och alla fönster och dörrar hållas stängda. När tilluftstemperaturen sjunker under temperaturen på rumsluften, kan ventilationen ställas in på högre hastighet till natten. Även vädring via fönstren är en möjlighet. Temperaturen på luften från ventilen kan sjunka långsammare än utetemperaturen om kanalerna går genom isoleringsmaterialen på en varm vind.

Ventilationsaggregatets betydelse för uppvärmning eller kylning av bostaden är mycket liten. Temperaturväxlingar i bostaden beror ofta på helt andra faktorer, såsom solinstrålning, utetemperatur och intern värmebelastning. Exempel: i ett sovrum för två blåses 12 l frisk luft in per sekund. Om den luft som blåses in är fem grader kallare än rumsluften, blir ventilationens kyleffekt 72 W. Värmebelastningen på bostaden minskar i samma mått om en 10 cm bred flik av ett 1 meter brett fönster mot solsidan täcks över. Samma fysiska lagar betyder också att bostaden inte heller kan värmas upp med ett ventilationsaggregat.

Det viktigaste för att hålla bostaden sval är effektivt solskydd. En separat luftvärmepump kan användas för kylning, och den påverkar inte ventilationsaggregatet.

I vissa ventilationsaggregat fungerar frostskyddet för värmeväxlaren så att tilluftsfläkten stannar. Vid risk för att värmeväxlaren ska frysa stänger aggregatet tillfälligt av tilluftsfläkten, varvid värmen i frånluften avfrostar värmeväxlaren. Frånluftsfläkten är alltså hela tiden igång, och ventilationen av bostaden upphör inte. Hur länge fläkten står beror på uteluftens temperatur, drifthastigheten i ventilationen och frånluftens temperatur och fukthalt.

Detta är normalt för aggregatet, och exempelvis påverkar inte inställningsvärdet för tilluftstemperaturen (eftervärmning) saken.

Om fläkten står väldigt länge, kan orsaken vara bristfällig isolering av frånluftskanalerna, försummat underhåll eller ett tekniskt fel. Kontrollera åtminstone följande:

Temperaturen på frånluften från rummen till aggregatet bör mätas i aggregatet. Om den luft som flödar in i aggregatet är flera grader svalare än den luft som sugs ut ur rummen, kyls luften av i frånluftskanalen. Detta är ett tecken på dålig isolering av kanalerna. Detta bidrar till att fläktarna stannar av oftare. Också det ställe där aggregatet har monterats kan påverka huruvida fläkten stannar. Den plats där aggregatet har installerats ska ha en temperatur på minst +10 °C. Kontrollera också temperaturen ovanför aggregatet. Om ångspärren ovanför aggregatet läcker, flödar kall luft in på aggregatet. Oisolerade utelufts- och avluftskanaler gör att aggregatet också kyls av uppifrån. Dessa kanaler ska isoleras även mellan aggregatet och ångspärren.

Smutsiga filter, feljusterad ventilation med övertryck eller en defekt eller feljusterad frostskyddstermostat kan också påverka frostskyddsfunktionen. Inställningsvärdet på termostaten kan ibland också börja “lagga” med åren, så att givaren alltså visar fel värde. Då kan frostskyddstermostaten justeras.

Om du misstänker att frostskyddet inte fungerar som det ska, kan temperaturen på den avluft som går upp till taket mätas i aggregatet. Vid hårdare köld bör avluftstemperaturen vara mellan cirka +4 och +8 °C, beroende på modell. Ju kallare avluft, desto högre verkningsgrad för värmeväxlaren, men å andra sidan ökar dess frostrisk. I aggregat med MC-vinterfunktion kan avluftstemperaturen tidvis vara flera grader minus.

I gamla MUH Ilmava-aggregat kan frostskyddstermostatens givare “slingra sig” längs någondera av värmeväxlarens nedre sidor. Om man vänt på givaren, exempelvis i samband med rengöring, störs frostskyddsfunktionen. Givarens avstånd till värmeväxlaren ska vara cirka 20 mm längsmed.

I vissa Vallox aggregatmodeller finns det en framvärmare, som antingen är eldriven eller utnyttjar vätskan från kollektorkretsen i ett jordvärmesystem. Om tilluftsfläkten stannar även om ditt aggregat har en eldriven förvärmare ska du kontrollera i inställningarna för aggregatet att förvärmning aktiverats. Inställningsvärdet för förvärmning ska vara minst 3 grader högre än den temperatur som får tilluftsfläkten att stanna. Närmare anvisningar för justering hittar du i användarmanualen för aggregatet. Kontrollera också att motståndet värms upp, men akta så du inte bränner fingrarna. Trots förvärmning kan tilluftsfläkten ibland bli långsam eller stanna vid hård köld eller större luftflöde.

Om ditt aggregat har ett MLV-element som utnyttjar jordvärmevätska, ska du se till att vätskan cirkulerar i MLV-elementet (pumpen går, magnetventilen är öppen, ingen luft i kretsen). Kontrollera också hur köldtålig vätskan i kollektorkretsen till det MLV-element som kopplats till jordvärmen är. Kontrollera även temperaturen för den vätska som kommer till elementet via kollektorkretsen. Om kollektorkretsens temperatur sjunker nära eller rentav under noll, minskar MLV-elementets effekt avsevärt. Då ska emellertid värmeväxlaren skyddas mot frost genom att tilluftsfläkten stoppas.

I vätskeburna eftervärmare kan frostskyddet också få aggregatet att stängas av. Vid risk för frost i en eftervärmare stängs aggregatets båda fläktar av. Kontrollera i så fall att eftervärmaren kontinuerligt får tillräckligt med varm vätska. Vissa jordvärmepumpar stänger av uppvärmningen av huset medan de värmer upp bruksvatten. Om ventilationsaggregatets eftervärmare har kopplats till samma krets som uppvärmningssystemet för huset, stannar också cirkulationen till den upp. Kontrollera dessutom att bypass-spjället för värmeåtervinning är i vinterläge.

Ventilationsaggregatet cirkulerar uteluften genom värmeväxlaren och värmer upp den med värme ur frånluften. Sommartid är det däremot ändamålsenligt att förbikoppla värmeväxlaren och ta in ouppvärmd uteluft. I äldre aggregatmodeller görs detta genom att byta sommar/vinterspjällens position, eller i nyare aggregatmodeller automatiserat. Olika aggregatmodeller har olika inställningar för när denna automatiska bypass av värmeåtervinningen tillåts. OBS! Om inställningarna gjorts av ett proffs när aggregatet togs i bruk borde de vara i sin ordning.

Kontrollera att aggregatet har rena filter så att aggregatet får in frisk uteluft.

Om problemet inte löser sig, kontakta en serviceverkstad.

Du vet att värmeåtervinningen är aktiverad om avluften är svalare än frånluften (inomhusluft). De här temperaturvärdena kan kontrolleras på kontrollpanelens display eller i molntjänsten MyVallox Cloud. När det är minusgrader på vintern ska avluftstemperaturen vara några grader varmare än utetemperaturen. Medan avfrostning pågår stiger avluftstemperaturen, vilket är en normal funktion för aggregatet.

Ventilationsaggregatets värmeväxlare värmer vintertid upp inströmmande luft med frånluftens värme. Om temperaturen på tilluften (den luft som blåses in i rummet) är lägre än önskad tilluftstemperatur efter att den har passerat värmeväxlaren, kan den värmas upp ytterligare med en elektrisk eller vattenburen eftervärmare.

Vad som är korrekt temperatur på tilluften i bostaden är mycket individuellt. Tilluftstemperaturen kan gärna hållas så låg som möjligt utan att man upplever den som dragig. Då fungerar också värmeregleringen av bostad om exempelvis solen eller en eldstad värmer den samtidigt. Känslan av drag kan också påverkas av i vilken riktning luften från ventilerna flödar, av fönstren och av uppvärmningssystemet.

Tilluftstemperaturen bör inte höjas ovanför rumstemperaturen, eftersom det inte är vettigt att använda ventilationsaggregatet för att värma upp bostad. Om tilluftstemperaturen höjs från 16 grader till 22 grader, mångdubblas energiförbrukningen för eftervärmning. Denna energi ska ändå räknas bort från energiförbrukningen för uppvärmning av huset.

Om den luft som kommer från ventilen känns obehagligt kall (visserligen känns alltid under 37-gradig luft som strömmar direkt från ventilen sval mot huden), bör man mäta temperaturen på både den luft som strömmar ut ur aggregatet till kanalen och den luft som kommer från ventilen. Om luften blir flera grader svalare i kanalen, är kanalisoleringen otillräcklig.

Nya korsmotströmsvärmeväxlare med hög verkningsgrad kan värma upp tilluften till över +17 °C nästan hela året om. Då är det vanligtvis onödigt med tilläggsvärme för tilluften. Därför har alla Vallox små ventilationsaggregat med hög verkningsgrad elektrisk eftervärmning. Det går inte att kompensera de högre anskaffnings- och installationskostnaderna för vattenradiatorer inom en rimlig tid.

Om kanalerna installerats på den varma sidan om ångspärren, exempelvis i boxar vid takgränsen, värms tilluften upp i kanalerna med “gratisenergin i de värmeförluster som smiter upp på vinden” och boendetrivseln ökar. Särskilt i energieffektiva flervåningshus är övertemperatur ofta ett problem. Det lönar sig inte att förvärra den genom att höja tilluftstemperaturen alltför mycket. Vanligtvis räcker 16–18 °C.

Dåligt isolerade kanaler som installeras på vinden kyler av tilluften, försämrar värmeåtervinningens verkningsgrad och ökar energiförbrukningen för eftervärmning.

Här kan du ladda ner kalkylatorn som låter dig beräkna ditt ventilationsaggregats energiförbrukning.

Alla nya Vallox-ventilationsaggregat har ändamålsenlig avfrostningsautomatik, som avfrostar värmeväxlaren vid behov. Detta garanterar en hög årsbaserad verkningsgrad för värmeväxlaren. Automatiken mäter konstant temperaturen runt värmeväxlaren och avgör utifrån detta huruvida is börjar samlas i den. När alltför mycket is har samlat sig i värmeväxlaren, avfrostas den. Om bypass av värmeväxlaren aktiverats, förbigår ventilationsaggregatet tilluftsflödet i värmeväxlaren under avfrostningen, och värmen från frånluften avfrostar växlaren. Tilluft flödar konstant förbi värmeväxlaren, så förhållandet mellan till- och frånluft i ventilationen förändras inte. Under avfrostningsperioden värms tilluften upp med aggregatets eftervärmningsmotstånd. Större modeller har dessutom extra värmningsmotstånd, så ingen kall uteluft tas in. Under avfrostning kan tilluftstemperaturen sjunka under inställningsvärdet. Tilluften flödar genom filtren som vanligt också under avfrostning. Det kan tidvis finnas is i värmeväxlaren och kondensvatten på botten av aggregatet. Detta är normal funktion för aggregatet.

Som alternativ för avfrostning kan man välja att stänga av tilluftsfläkten. Då kan undertrycket i byggnaden öka under avfrostningsperioden.

Inställningarna för avfrostning och andra viktiga funktioner hittar du under Vad är rätt vinterinställningar för Vallox MV-aggregat?

När vi går mot vintern och uteluften svalnar minskar enligt fysikens lagar den vattenmängd som luften innehåller och är i praktiken noll vid sträng köld, även om den så kallade relativa fuktigheten kan vara hög utomhus. Detta återspeglas oundvikligen med fördröjning också i fuktighetshalten inomhus. Uteluftens uttorkande effekt är inte beroende av ventilationssystemet. Slutresultatet är detsamma oberoende av om det är fråga om maskinell ventilation, självdragsventilation eller fönstervädring. Endast mängden ventilerad luft och uteluftens vatteninnehåll är avgörande. När den kalla uteluften värms upp till rumstemperatur sjunker dess relativa fuktighet. Ju varmare rumsluften är desto lägre är den relativa fuktigheten.

Ventilationsaggregatet kan inte användas för att fukta inomhusluften i bostaden och inga inställningar i aggregatet eller användningen av elektriskt motstånd ändrar vattenmängden som kommer in utifrån. Kondensvattnet som samlas i ventilationsaggregatet är vatten som kondenseras i värmeväxlaren från frånluften och som annars skulle ha släppts ut med frånluften, dvs. detta vatten minskar inte fuktigheten i rumsluften.

Det säkraste sättet att öka fuktigheten i rumsluften är en luftfuktare med ånga. När du väljer luftfuktare är det värt att fästa uppmärksamhet vid ångkapaciteten. Till exempel en luftfuktare som förångar 4 dl i timmen (9,6 l/dygn) är vanligtvis tillräcklig för en medelstor bostad också under sträng kyla. Luftfuktaren är effektiv om den behöver fyllas med flera liter vatten under dagen. Fuktigheten i inneluften ska emellertid inte vara så hög på vintern att det börjar kondenseras fukt i kalla vrår eller på insidan av fönstren.

Dörren till badrummet kan lämnas öppen en stund så att fuktigheten sprider sig till den övriga bostaden, och den automatiska forceringen av ventilationen minskar snabbare när badrummet torkar. Ventilationen kan och bör ställas in på Borta-läget när bostaden står tom. Detta minskar uteluftens uttorkande effekt.

Fuktigheten i inneluften förändras oundvikligen enligt förhållandena ute, och klimatförhållandena i Finland är mycket varierande. Temperaturen utomhus kan variera till och med över åttio grader enligt årstiderna. Uteluftens vatteninnehåll förändras på motsvarande sätt. Du kan läsa om överdrivet fuktig inneluft och konsekvenserna av den i vår Blogg (endast på finska).

Ladda ner kalkylatorn som låter dig beräkna ditt nuvarande ventilationsaggregats energiförbrukning i finskt klimat samt se hur stora besparingar du kan göra genom att byta ut ditt gamla ventilationsaggregat till ett nytt, energieffektivt Vallox-aggregat.

Nu när energin är dyr funderar många på om man kan minska på ventilationen för att spara energi. Energiförbrukningen för ventilationen beror helt på hur mycket luft som ska ventileras, det vill säga hur snabbt ventilationen sker. Ventilation kan – och ska – användas efter behov. När man är hemma beror ventilationsbehovet bland annat på antalet boende, typ av aktiviteter (om man tvättar kläder, motionerar o.d.). I ett stort hus med få boende kan det räcka med lägre ventilation än den instruktionerna anger. Omvänt bör ventilationen höjas om det bor många människor i en liten bostad eller om flera personer sover i sovrummet.

Om bostaden står tom kan ventilationen hållas mycket låg, men den ska aldrig stängas av helt. Om ventilationen halveras blir energiförbrukningen mindre än hälften. Det viktigaste är att ventilationen forceras efter att man till exempel badat bastu eller duschat. Om ventilationsaggregatet har fukt- och/eller koldioxidgivare anpassar de ventilationen efter behov så att luften inte ventileras i onödan. Det lönar sig alltså att ha givarna påslagna.

Tillräcklig ventilation betyder bland annat att bostaden känns fräsch också när du kommer in utifrån, att luften är bra i sovrummen också om morgnarna och att tvättrum torkar upp inom cirka en timme efter användning. Tillfälligt kan man också vädra genom fönstren, men det förbrukar mer energi än ventilation med värmeåtervinning.

Energiförbrukningen för ventilation kan beräknas med vår kalkylator.

Ytan på nätet i det yttre gallret är mycket mindre än ventilationsaggregatets filter och det täpps därför till mycket snabbare än aggregatets grovfilter. Detta skulle medföra behov av extra underhåll. Ett skäl till varför användningen av nät entydigt förbjuds är att gallret sitter på ett ställe som inte nås så enkelt och därför inte underhålls. Det finns bostäder som inte alls fått uteluft via aggregatet på åratal.

Ett annat skäl är att nät framför det yttre gallret ökar ventilmotståndet också när nätet är rent. Luftflödet minskar och ventilationens ljudnivå ökar.

i Vallox-aggregat filtreras tilluften i två steg. En finfilterskassett filtrerar de minsta partiklarna medan grovfiltret, såsom namnet antyder, filtrerar ut grövre damm så att inte finfiltret ska täppas igen så snabbt. Under den “smutsigaste” årstiden kan grovfiltret behöva dammsugas mellan bytena.

Vallox ventilationsaggregat och luftvärmeaggregatet Vallox Aito Kotilämpö startar efter ett elavbrott upp med samma inställningar som före avbrottet. Ventilationsaggregat startar på samma hastighet som tillämpades innan elavbrottet. SE-modellerna är ett undantag i att de startar upp efter ett elavbrott på så kallad standardfläkthastighet. Standardinställningen kan du själv justera i inställningsmenyn. Om ventilationsaggregatet är försett med fukt- och/eller koldioxidgivare, forceras ventilationen efter elavbrottet med lite fördröjning om halterna är förhöjda.

Om aggregatet emellertid meddelar om en felsituation efter elavbrottet, starta om aggregatet genom att ta ur stickkontakten en stund och sedan sätta tillbaka den. Därefter startar aggregatet igen i normalläget.

Om ventilationsaggregatet har en vätskeradiator måste man kontrollera att den inte fryser under elavbrott, till exempel med spjällen i utelufts- och avluftskanalerna. Om ventilationsaggregatet har en kort uteluftskanal kan vind eller användning av en eldstad leda till att köld flödar in i aggregatet, även om fläktarna är avstängda. Använder man en eldstad måste man alltså se till att kanalen för förbränningsluft är i ordning och öppen. I Vallox Aito Kotilämpö finns vätskeradiatorn i nedre delen av luftvärmeaggregatet. Därför är frostrisken liten om inte elavbrottet pågår i flera dagar och temperaturen i byggnaden sjunker avsevärt. Genom att öppna luckan till Kotilämpö kan man kontrollera temperaturen i nedre delen av luftvärmeaggregatet och vid behov släppa in varm rumsluft till radiatorn.

I ventilationsaggregatens produktnamn förekommer förkortningarna MV, MC och SE, som indikerar aggregatets styrsätt.

MV eller MyVallox-aggregaten styrs med en MyValloxControl-kontrollpanel, som utgår från tre lägesval (Borta, Hemma, Forcering och Braskaminstatus), eller på distans exempelvis med smarttelefon. MV-modellerna kan också styras via spiskåpa och kombineras med byggnadsautomation (KNX, Modbus, spänningssignal) och de avgiftsfria MyValloxCloud-molntjänsten. Alla MyVallox-aggregat har en inbyggd fuktgivare. Som tillvalsutrustning fås koldioxid- och VOC-givare. Av de olika styrningsalternativ som lämpar sig för MV-modellerna kan man välja ett som passar objektet och ens boende.

Aggregat av MC-modell kan styras med den användarvänliga SimpleControl-kontrollpanelen med effektreglering i fyra steg, med Vallox ProControl eller via en spiskåpa. Vallox ProControl har tre lägesval (Hemma, Borta och Forcering). MC-modellerna kan också styras med spänningssignal 0–10 V, och MC-modeller med ProControl-kontrollpanel kan anslutas till en Modbus-koppling. Av de olika styrningsalternativ som lämpar sig för MC-modellerna kan man välja ett som passar objektet och ens boende.

Förkortningen SE avser ett ventilationsaggregat som styrs med en Vallox Digit SED-kontrollpanel. Kontrollpanelen har effektreglering i åtta steg. Fukt- och koldioxidgivare fås som tillvalsutrustning till SE-modellerna.

Om det finns ett K i modellens namn, betyder det ventilationsaggregat med integrerad spiskåpa.

VKL är en modell med vattenburen eftervärmare.

R och L i samband med modell avser aggregatets utförande (vänster eller höger). I R-modeller kommer luften in i aggregatet från den högra sidan om mittlinjen och i L-modeller från vänstra sidan. De övriga kanalstosarnas läge varierar på samma sätt från ena till andra sidan.

Tilluftsjusteringens funktion:

• Om temperaturen på den luft som strömmar in genom växlaren är lägre än inställningsvärdet för tilluften, aktiverar funktionen värmeåtervinningen och eftervärmaren så att inställningsvärdet uppnås.
• Bypass av värmeåtervinningen aktiveras om tilluften inte behöver värmas upp.

Frånluftsjusteringens funktion:

• Om frånluftstemperaturen är lägre än inställningsvärdet för tilluften, höjer funktionen målvärdet för tilluftsjusteringen (max. 10 °C).
• Om frånluftstemperaturen är högre än inställningsvärdet för tilluften, sänker funktionen målvärdet för tilluftsjusteringen (max. 10 °C).
• Om temperaturen på luften som strömmar in genom växlaren är lägre än målvärdet för tilluften, aktiverar funktionen värmeåtervinningen och eftervärmaren för att uppnå målvärdet.
• Bypass av värmeåtervinningen aktiveras om tilluften inte behöver värmas upp.

Kylningsjusteringens funktion:

• Om frånluftstemperaturen är lägre än inställningsvärdet för tilluften, höjer funktionen målvärdet för tilluftsjusteringen (max. 10 °C).
• Om frånluftstemperaturen är högre än inställningsvärdet för tilluften, sänker funktionen målvärdet för tilluftsjusteringen (max. 10 °C) och forcerar vid behov fläkthastigheten upp till den fläkthastighetsinställning som angetts för Forceringsläget. Om Forceringsläget är aktiverat forceras fläkthastigheten vid behov upp till den maximala hastigheten.
• Om temperaturen på luften som strömmar in genom växlaren är lägre än målvärdet för tilluften, aktiverar funktionen värmeåtervinningen och eftervärmaren för att uppnå målvärdet.
• Bypass av värmeåtervinningen aktiveras om tilluften inte behöver värmas upp.

Gränserna för inställningsvärdet för tilluften är +5…+25 °C. Rekommendationen är +15 °C.
Eftervärmaren används enbart vid värmeåtervinning samt när avfrostningsfunktionen är aktiv och om vinterinställningen är högre än uteluftstemperaturen.

Om du vill byta sättet att justera temperatur, görs det så här:

• Programversion 2.0 eller senare: Inställningar – Professionella inställningar – Styrinställningar – °C justeringssätt.
• Äldre programversioner: Inställningar – Specialinställningar – Givarinställningar – °C justeringssätt.

Ja, det krävs det!

Braskaminsfunktionen i ventilationsaggregaten är inte avsedd för att dra in förbränningsluft utan för att underlätta tändningen. Medan rökkanalen ännu är kall, kan ett tillfälligt övertryck skapas i huset med ventilationsaggregatet. När rökkanalen värms upp, ska en fungerande eldstad dra. Vid hård köld kan ventilationsaggregatets frostskydd även stänga av tilluftsfläkten medan braskaminstatus är aktiverad, så att inte värmeväxlaren fryser. Med braskaminstatus garanterar man alltså att inte ventilationsaggregatet skapar undertryck medan brasan tänds. I SE-modellerna är braskaminbrytaren inställd på 15 minuter. I MV-modellerna kan tiden ställas in eller raderas helt, om styrningen görs via någon annan apparat.

Trä behöver mycket luft för att brinna. I teorin krävs omkring 3,7 m3 luft per kilogram trä vid förbränning. I praktiken är luftkvoten för förbränning (λ) för eldstäder med luckor 2–2,5, vilket innebär att det går åt 7,5–10 m3 luft per kilogram trä. För stora ugnar är luftfaktorn lägre, 2,0–2,2. I eldstäder utan luckor, såsom öppna spisar, är luftkvoten 10–30, det vill säga att 40–110 m3 luft går åt per kilogram trä. I praktiken är det emellertid svårt att justera volymen av förbränningsluften optimalt. (Källa: Tehokas ja ympäristöä säästävä tulisijalämmitys, VTT)

Om ventilationsaggregatet har ställts in korrekt, skapar det inget stort undertryck som skulle störa draget i bostadens eldstad. Omkring 5–10 procent mer luft ventileras ut ur än in i huset, det vill säga att tillufts- och frånluftsvolymerna är nästan identiska. Avvikelsen på några procent är med tanke på mätfel. Den tillämpas för att säkerställa att det inte blir övertryck i huset, eftersom sådant alltid är skadligt för yttermanteln. Exempelvis är det “undertryck” som ett ventilationsaggregat skapar i ett 150 m2 hus bara 3–6 l/s. När man eldar effektivt försvinner upp till tiotals gånger mer luft i skorstenen, och denna volym ersätts inte nödvändigtvis i ett tätt hus med läckor genom konstruktionen – och ska inte heller göra det. Smutsiga filter eller ett igensatt yttre galler kan öka undertrycket.

Ventilationsaggregatet kan vid köld inte upprätthålla övertrycket någon längre tid. När ventilationsaggregatets braskaminstatus stänger av frånluftsfläkten, ger frånluften inte heller aggregatet någon värmeenergi som skulle värma värmeväxlaren och tilluften. Då kan aggregatets frostskydd även stänga av tilluftsfläkten. Hur länge en övertrycksperiod varar beror på effekten av eventuell förvärmning, luftvolymen och utetemperaturen.

Till eldstäder ska man alltid dra en kanal för förbränningsluft med avstängningsventil direkt utifrån till någonstans under härden, alltefter kamintillverkarens rekommendation. Det finns kamin- och tillverkarspecifika skillnader i detta avseende. Om eldstaden tar sin förbränningsluft ur bostaden, dras i stället uteluft in som måste värmas upp med uppvärmningssystemet. Om det exempelvis dras ut 100 l/s luft genom skorstenen vid eldning med hårt drag, kommer ersättningsluften utifrån in till rummet och går sedan via kaminens luckor ut i rökkanalen. Vid –15 °C köld krävs att uppvärmningssystemet i huset använder över 4 kW effekt för uppvärmning av förbränningsluften – det vill säga den luft som blåses ut genom rökkanalen – eftersom eldstaden ännu är kall. Därför är det klokast att förbränningsluften tas utifrån direkt in i eldstaden och därifrån vidare upp i rökkanalen utan att den strömmar genom rummet.

Inte nödvändigtvis. I inställningarna för MV-aggregatets braskaminsprofil kan man välja om man minskar frånluftsflödet och/eller ökar tilluftsflödet och hur mycket. Tiden för brasfunktionen kan ställas in fritt. Brasfunktionen kan även genomföras med en separat brytare (tryckknapp).

Förbränningsluftskanalen till braskaminen ska alltid dras direkt utifrån till det ställe braskaminstillverkaren rekommenderar.

Kanalstosarna i de olika modellerna av aggregatet Vallox 125 MV sitter på samma platser som i de äldre aggregatmodellerna eller kräver enbart små kanaländringar. Bokstäverna (A–H) i aggregatets namn anger modellen, som avser ordningsföljden och placeringen av kanalstosarna. Vilken modell som ersätter befintliga aggregat kan kontrolleras i kompatibilitetstabellen (pdf).

Exempelvis har modellen 125A likadana kanalstosar som MUH Ilmava 100, MUH Ilmava 120 och Vallox 121 SE/MC, och dessa kan alltså ersättas direkt med Vallox 125A MV utan kanaländringar.

Dessutom ska aggregatets utförande (höger/vänster) kontrolleras, det vill säga i vilken ordning kanalstosarna sitter i takdelen (tilluft, frånluft, avluft och uteluft). Exempelvis är kanalstosarna i modell A i högerutförande en spegelbild av modellen i vänsterutförande.

Utgångsstosen, det vill säga takdelen, för respektive aggregatmodell monteras i aggregatet på produktionslinjen i fabriken. Med andra ord går det inte att byta ut enbart takdelen.

Se också Vad är viktigt vid valet av lämpligt ventilationsaggregat i samband med ventilationssanering? och Vad ska jag beakta när jag planerar en ventilationssanering hemma?

Val av lämpligt ventilationsaggregat

Beakta särskilt aggregatets kanalstosar och stommens dimensioner samt att luftmängderna är tillräckliga. Överväg också vilka moderna egenskaper du vill att det nya aggregatet ska ha.

Läs mer i Vad är viktigt vid valet av lämpligt ventilationsaggregat? och Vad är viktigt vid valet av lämpligt ventilationsaggregat i samband med ventilationssanering?

Du kan själv göra ändringsarbetena på kanalsystemet, förutsatt att du vet vad du gör. För att fastställa lämpliga luftmängder är det däremot bra att anlita ventilationsproffs.

• Observera att det behövs ändringsarbeten på kanalsystemet, om det nya aggregatets kanalstosar inte matchar de gamla kanalstosarna. Om det nya aggregatets kanalstosar däremot är likadana som på det gamla, behövs inga kanaländringar och det går snabbare och enklare att byta ut aggregatet. Läs mer om Vallox 125 MV-ventilationsaggregat för sanering och de olika modellerna av aggregatet, som skiljer sig i fråga om kanalstosarnas placering.

Kontroll och förbättring av kanalsystemets isolering

I samband med bytet ska isoleringen kring kanalsystemet kontrolleras och nödvändiga reparationer göras:

• Avluftskanalen ska kondensisoleras hela vägen innanför ångspärren, eftersom nya ventilationsaggregat effektivt återvinner värmen ur frånluften och det därför uppstår mycket mer kondens än av gamla aggregat. Kondensisoleringen ska vara absolut tät och kanalen ska isoleras hela vägen i det varma rummet från aggregatets ovandel fram till ångspärren. Redan en liten spricka kan orsaka kondens eller imma, vilket betyder att det samlas vatten ovanför aggregatet. Vatten kan skada konstruktionerna runtom aggregatet och i värsta fall rinner vattnet ovanför aggregatet genom kablarnas genomföringar in i aggregatet och förstör elanordningarna i det.
• Om avluftskanalen är svår att isolera, bör man överväga t.ex. utblåsning genom väggen.

Kontroll och förbättring av ljuddämpningen i kanalsystemet

I samband med byte av ventilationsaggregatet bör man också kontrollera behovet av bättre ljuddämpning.

• Om ljudet från ventilerna är störande, blir det inte bättre av att aggregat byts ut. I stället bör kanalerna förses med ljuddämpare eller de gamla ljuddämparna bytas till sådana som bättre dämpar ljud från det nya aggregatet.
• Till exempel är ljudet från likströmsfläktarna i Vallox 125 MV-modellerna annorlunda än ljudet från de gamla växelströmsfläktarna, dvs. olika frekvensband framhävs. Typen av ljuddämpar bör väljas för att motsvara de frekvensband som fläktljudet rör sig i.

Justering av luftmängderna

Kom ihåg att en sakkunnig ska justera luftmängderna på nytt också efter aggregatbytet.

1. Luftflöden: Välj ett ventilationsaggregat vars luftflöden motsvarar husets storlek och behovet av ventilation. Detta säkerställer att luften byts ut effektivt i hela huset. De korrekta luftmängderna framgår av de luftmängder som fastställs i ventilationsplanen. Till exempel lämpar sig Vallox 51 MV i fråga om luftflödena för avsevärt mindre utrymmen än Vallox 145 MV. Anlita alltid ett ventilationsproffs för att fastställa rätt luftflöden!
2. Energieffektivitet: Välj ett ventilationsaggregat med hög verkningsgrad av värmeåtervinning, vilket betyder att aggregatet kan återvinna en stor del av värmen ur frånluften och föra över den till tilluften. Till exempel har Vallox 110 MV en årsbaserad verkningsgrad på 79 % för värmeåtervinning.
3. Mångsidiga styrfunktioner: Kontrollera att ventilationsaggregatet kan styras på önskat sätt, till exempel med en väggmonterad kontrollpanel, via spiskåpan, på distans via en mobil enhet eller kopplat till fastighetsautomationen.
4. Automatik: Kontrollera att ventilationsaggregatet bland annat har avancerad avfrostningsautomatik och inbyggda givare för luftkvaliteten. Då justerar aggregatet ventilationseffekten automatiskt till exempel efter dusch. Kontrollera också att det vid behov går att koppla ytterligare rumsgivare till aggregatet (fukt, koldioxid, VOC).
5. Ljudnivå: Välj ett så tyst ventilationsaggregat som möjligt, särskilt om aggregatet ska placeras i kök, badrum, grovkök eller klädrum. Till exempel Vallox 99 MV CF är ett tyst och lågt ventilationsaggregat som ryms ovanför en tvättpelare.
6. Tillgång till filter: Effektiva filter avlägsnar orenheter från tilluften. Kontrollera att lämpliga filter lätt går att få tag på, eftersom de ska bytas minst två gånger om året. Vallox originalfilter säljs av återförsäljare överallt i landet, men de kan också köpas via webbshoppen på www.valloxsuodattimet.fi/sv/
7. Servicevänlighet och hållbarhet: Uppmärksamma om aggregatet kan underhållas och rengöras, så att du kan hålla det funktionsdugligt och rent länge. En pålitlig tillverkare ser till att det finns reservdelar till dess ventilationsaggregat länge.

Obs. Om du ska utföra en ventilationssanering och står inför ett aggregatbyte, läs också Vad är viktigt vid valet av lämpligt ventilationsaggregat i samband med ventilationssanering?

Om du ska utföra en ventilationssanering och står inför ett aggregatbyte, ge åtminstone akt på följande faktorer:

Säkerställa tillräckliga luftmängder: när du väljer ett nytt aggregat kan det gamla aggregatets luftmängder tas som utgångspunkt, men det är ändå bra att kolla upp några saker.

• Var det gamla aggregatet korrekt dimensionerat i fråga om luftmängderna? Exempelvis underdimensionerades aggregat och/eller kanalsystem ibland under 1980-talet, särskilt med tanke på de behov som finns idag.
• Har huset byggts ut eller till exempel fått fler våtrum, som gör att det tidigare aggregatets luftmängder inte längre räcker?
• Observera att byte av enbart ventilationsaggregatet inte medför någon skyldighet att uppfylla de riktlinjer för luftmängder som gäller i dag. Om bygglovspliktiga arbeten görs i samband med renoveringen är det möjligt att också ventilationssystemet måste uppdateras enligt dagens krav.
• Det lönar sig att anlita ett ventilationsproffs för att fastställa lämpliga luftmängder. Kom ihåg att en sakkunnig ska justera luftmängderna på nytt också efter aggregatbytet.

Kontrollera kanalstosarna och stommens dimensioner:

• Kontrollera aggregatets utförande (höger/vänster), antalet kanalstosar samt kanalernas diameter och placering i utgångsstosen, alltså takdelen. Om det nya aggregatets kanalstosar är likadana som i det gamla aggregatet går det snabbare och enklare att byta aggregat. Läs mer om Vallox 125 MV, som är planerat för saneringsobjekt. De olika modellerna av aggregatet skiljer sig enbart i fråga om kanalstosarna.
• Kontrollera att det finns tillräckligt med plats för installering eftersom det nya aggregatets dimensioner kan skilja sig från det gamla, även om det motsvarar dess luftmängder.
• Kontrollera huruvida det finns plats på höjden att använda en takmonteringsplatta för att underlätta monteringen. Plattan fås (beroende på aggregatmodell) som tillvalsutrustning.

Kontrollera att det nya aggregatet motsvarar dina önskemål och behov:

• Välj ett aggregat som till exempel har god verkningsgrad för värmeåtervinning, mångsidiga styrningsalternativ och inbyggda givare för luftkvaliteten.
• Läs mer i Vad är viktigt vid valet av lämpligt ventilationsaggregat?

Beakta också övriga skillnader mellan det gamla och det nya aggregatet:

• Till exempel har Vallox 125 MV ingen vattenburen eftervärmare, eftersom de moderna, effektiva värmeväxlarna värmer upp tilluften tillräckligt utan behov av eftervärmning, förutom under årets kallaste timmar.
• I Vallox 125 MV finns det exempelvis inget förvärmnings/kylningselement som kan kopplas till en kollektorkrets för jordvärme (jfr Digit 2 MLV), men aggregatet kan användas för att styra ett fristående Vallox MLV-kanalbatteri.
• Om det gamla aggregatet styrts via en spiskåpa, kan det vara läge att även byta ut spiskåpan i samband med bytet av ventilationsaggregat.
• Observera att nya aggregat kondenserar mer än gamla. Se alltså till att kondensvattnet avleds. Det gamla aggregatet kanske inte alls har något avlopp.

Kontrollera i vilket skick kanalsystemet är och gör de reparationer som behövs:

• I samband med aggregatbytet ska man kontrollera i vilket skick kanalsystemets isolering är och exempelvis förbättra isoleringen kring avluftskanalen. Kondensisoleringen ska vara absolut tät och kanalen ska isoleras hela vägen i det varma rummet från aggregatets ovandel fram till ångspärren, eftersom kondensvatten kan förstöra aggregatets elanordningar eller skada huskonstruktionerna.
• Samtidigt bör man överväga om kanalsystemets ljuddämpning behöver förbättras.

Läs mer i Vad ska jag beakta när jag planerar en ventilationssanering hemma?