Senast uppdaterad 30.8.2026
När det blir aktuellt med stambyte, renoverar man ofta samtidigt badrummet eller köket. Men något man ofta glömmer att beakta är ventilationen.
Varför förnya ventilationssystemet i samband med en stambytesrenovering?
En stambytesrenovering ger ett naturligt tillfälle att även modernisera fastighetens ventilation. I många bostadsbolag är ventilationssystemet original eller har nått slutet av sin tekniska livslängd, vilket innebär att dess funktion inte längre motsvarar dagens krav på boende. Bristfällig ventilation kan leda till instängd inomhusluft, fuktansamling i konstruktionerna samt ökad risk för mögel- och inomhusluftsproblem. När ventilationen uppgraderas i samband med stambytet kan boendekomforten förbättras, ett hälsosamt inomhusklimat säkerställas och byggnadens energieffektivitet ökas. Samtidigt undviks separata renoveringar i ett senare skede, vilket skulle innebära ytterligare kostnader och störningar för de boende.
Om ventilationen inte förnyas i samband med stambytesrenoveringen kommer byggnaden att ligga långt ifrån dagens krav på både boendekomfort och energieffektivitet. Redan den förordning om reparationsbyggande som trädde i kraft 2013 kräver att energieffektiviteten förbättras vid tillståndspliktiga renoveringsprojekt. Kravet kan uppfyllas antingen genom att förbättra enskilda byggnadsdelar, till exempel med tilläggsisolering, eller genom att påvisa en förbättring av byggnadens totala energieffektivitet, exempelvis med hjälp av tekniska systemlösningar såsom effektivare värmeåtervinning.
Förnyelse av ett självdragsventilationssystem
Självdragsventilation bygger på tryckskillnader som uppstår genom temperaturskillnader mellan inne- och uteluft samt vindpåverkan. Därför är ventilationens funktion starkt beroende av väderförhållandena och luftflödena kan inte styras eller regleras exakt. I samband med en stambytesrenovering blir systemets begränsningar ofta mer påtagliga, eftersom byggnadens täthet vanligtvis förbättras avsevärt genom exempelvis renovering av våtrum, tätning av genomföringar samt renovering av fönster och dörrar. Detta minskar det okontrollerade tillflödet av ersättningsluft och försämrar förutsättningarna för självdragssystemets funktion, vilket kan leda till otillräcklig ventilation, särskilt i situationer där belastningen från fukt och föroreningar ökar.
Dessutom ökar användningen och belastningen av våtrum ofta i samband med stambyten, exempelvis genom fler duschar och tvättmaskiner, vilket ställer högre krav på ventilationens förmåga att avlägsna fukt. Självdragsventilation kan inte säkerställa ett tillräckligt eller jämnt frånluftsflöde under dessa förhållanden, särskilt under sommarperioden och vid små temperaturskillnader mellan inne- och uteluft. Systemet möjliggör inte heller reglering eller balansering av luftflöden på lägenhets- eller våningsplansnivå och uppfyller därmed inte dagens krav på styrbarhet, energieffektivitet eller god inomhusluftskvalitet.
Vid renoveringsprojekt bör ventilationen alltid bedömas som en helhet. Om självdragssystemet lämnas oförändrat finns det risk för försämrade inomhusförhållanden, kondensbildning i byggnadskonstruktionerna samt okontrollerad spridning av föroreningar mellan olika utrymmen när tryckförhållandena varierar. Av denna anledning övergår man i praktiken ofta till mekanisk frånluftsventilation eller ett till- och frånluftssystem i samband med stambytesrenoveringar. Därmed kan man säkerställa tillräcklig ventilation under alla drift- och användningsförhållanden samt uppnå god reglerbarhet och energieffektiv drift.
Förnyelse av ett mekaniskt ventilationssystem
Från och med 1960-talet blev mekanisk frånluftsventilation allt vanligare i flerbostadshus. Systemet bygger på att ett kontrollerat undertryck skapas i byggnaden. Lösningen utfördes vanligtvis med en byggnads- eller trapphusspecifik takfläkt som installerades på taket för att avlägsna frånluft från våtrum och kök. Därigenom säkerställdes tillräcklig ventilation samt effektiv borttransport av fukt, lukter och föroreningar.
För att ett frånluftssystem ska fungera korrekt måste den bortförda luften ersättas med ett tillräckligt och kontrollerat ersättningsluftflöde. I äldre byggnader är tillförseln av ersättningsluft dock ofta bristfällig eller baserad på okontrollerad infiltration. Ersättningsluften kommer då in via otätheter i byggnadskonstruktionen, fönsteranslutningar, trapphus eller enstaka uteluftsventiler. Under sådana förhållanden är ersättningsluften ofiltrerad, håller utomhustemperatur och följer okontrollerade luftvägar, vilket kan leda till drag, lokala temperaturskillnader och försämrad inomhusluftskvalitet.
Tryckskillnaden i ventilationssystemet skapas av takfläkten, som upprätthåller ett undertryck i byggnaden i förhållande till utomhusluften. Om ersättningsluftens tilluftsvägar inte har dimensionerats eller injusterats korrekt kommer undertrycket att påverka konstruktionerna på ett okontrollerat sätt, vilket leder till ojämn luftfördelning. Detta medför ofta att ventilationsrelaterade problem felaktigt tolkas som brister i klimatskalet eller fönstren, trots att den bakomliggande orsaken i själva verket är bristande balans i ventilationssystemet.
Under vinterförhållanden förstärks fenomenet av skorstenseffekten (stack effect), som uppstår till följd av temperaturskillnader mellan inne- och uteluft och skapar varierande tryckförhållanden längs byggnadens höjd. I de nedre våningsplanen ökar då undertrycket och inflödet av utomhusluft förstärks, medan tryckskillnaden i de övre våningsplanen kan minska eller till och med övergå till övertryck i förhållande till utomhusluften. Resultatet blir obalans i ventilationen, varierande luftflöden mellan våningsplanen samt ökad dragkänsla, särskilt i byggnadens nedre delar.
Detta bör beaktas särskilt vid planering av renoverings- och ombyggnadsprojekt när ventilationssystemets funktion och den kontrollerade tillförseln av ersättningsluft utvärderas.
Hur genomförs en ventilationsrenovering?
En renovering av ventilationssystemet kan genomföras med en centraliserad eller decentraliserad lösning.
Det är relativt enkelt att uppgradera ett mekaniskt frånluftssystem med takfläktar till ett centraliserat ventilationssystem. Om byggnaden redan har mekanisk frånluftsventilation med takfläktar kan de befintliga frånluftskanalerna ofta utnyttjas åtminstone delvis, vilket kan bidra till en mer kostnadseffektiv lösning. Dessutom kräver ett centraliserat ventilationssystem ett fläktrum eller annat lämpligt teknikutrymme där ventilationsaggregatet kan placeras. Detta behöver beaktas redan i projekteringsskedet.
Med Vallox Pureo-luftbehandlingsaggregat kan centraliserad ventilation implementeras i flerbostadshus. Pureo-aggregaten erbjuder en skalbar lösning där ett aggregat betjänar hela byggnadens bostadsbestånd. Ventilationsaggregaten i Pureo SX-serien är särskilt väl lämpade för denna typ av tillämpning, eftersom de erbjuder tillräckliga luftflöden för typiska flerbostadshus. Det breda storlekssortimentet för Pureo SX-aggregaten (cirka 1 000–3 500 l/s) gör det möjligt att dimensionera systemet för olika typer av fastigheter med hjälp av en och samma produktfamilj.
Renovering av ventilationen till ett centraliserat ventilationssystem
Energieffektiviteten i Vallox Pureo-systemet bygger på effektiv värmeåtervinning samt integrerad eftervärmning som standard. Dessutom möjliggör de separata luftströmmarna i plattvärmeväxlaren en kontrollerad hantering av olika frånluftskategorier utan risk för sammanblandning, vilket är en viktig fördel i flerbostadshus.
Ur användarsynpunkt kan Pureo-aggregaten anslutas till fastighetsautomation och utrustas enligt projektets specifika behov, vilket underlättar styrning, övervakning och optimering av det centraliserade ventilationssystemet under hela fastighetens livscykel.
Renovering av ventilationen med en decentraliserad lösning
I samband med en stambytesrenovering kan ventilationslösningen i ett flerbostadshus även uppgraderas till ett decentraliserat system, det vill säga ett lägenhetsspecifikt eller våningsplansspecifikt ventilationssystem. Då kan ventilationen dimensioneras mer exakt efter det faktiska behovet, eftersom beläggningsgrad och antal boende kan variera avsevärt mellan lägenheter av samma storlek. Individuell styrning av ventilationsaggregaten gör det möjligt att anpassa luftflödena efter behov. I lägenhetsspecifika lösningar använder automatiksystemet exempelvis fukt- och koldioxidsensorer, vilket innebär att ventilationen forceras endast vid behov, till exempel vid matlagning eller duschning, och minskas i obebodda lägenheter.
Ur projekteringssynpunkt erbjuder ett decentraliserat system flera fördelar, särskilt i renoveringsprojekt där befintliga kanaldragningar och utrymmesbegränsningar försvårar genomförandet av en centraliserad lösning. Ventilationsaggregaten kan placeras exempelvis i badrum, köksinredning eller separata teknikskåp, vilket möjliggör en flexibel installation utan omfattande förändringar av byggnadens stomkonstruktioner. Dessutom är systemet brandsäkert och förhindrar spridning av ljud, lukter och föroreningar mellan lägenheter, eftersom ventilationssystemet inte delas med andra bostäder.
Även om decentraliserad ventilation innebär ett större antal ventilationsaggregat är fördelarna användaranpassad styrning och energieffektiv drift baserad på det faktiska användningsmönstret. Därför är det ett attraktivt alternativ vid modernisering av ventilationen i samband med stambytesrenoveringar.
Ett decentraliserat ventilationssystem med värmeåtervinning är i sig vanligtvis snabbt och kostnadseffektivt att installera, men kostnaderna för tillhörande arbeten kan bli högre än förväntat om projektet inte planeras noggrant. Vid ventilationsrenoveringar som genomförs i samband med badrums- eller stambyten kan samma inklädnader och konstruktionsöppningar ofta utnyttjas utan betydande merkostnader. För att kunna bedöma kostnaderna i förväg är det därför viktigt att utreda om delar av det befintliga ventilationssystemet eller kanalnätet kan återanvändas.