När det blir aktuellt med stambyte, renoverar man ofta samtidigt badrummet eller köket. Men något man ofta glömmer att beakta är ventilationen.
När det blir aktuellt med stambyte, renoverar man ofta samtidigt badrummet eller köket för att förbättra boendekomforten. Men något man ofta glömmer att beakta är ventilationen. Om man inte moderniserar ventilationen är man långt ifrån dagens krav både när det gäller boendekomfort och energieffektivitet.
Ett mekaniskt till-/frånluftssystem ökar boendekomforten
På 1960-talet började det bli vanligt med mekanisk frånluftsventilation i flervåningshus. På taket monterades en takfläkt som antingen var hus- eller trappspecifik och som avlägsnade luft från våtutrymmena och från köket. På det här sättet uppfylldes ventilationens viktigaste uppgift: att avlägsna fukt och orenheter från bostaden.
När luft avlägsnas, måste det komma in ersättningsluft någon annanstans ifrån. Det här är frånluftssystemets akilleshäl då ersättningsluften oftast kommer in genom fönsterspringor och via läckage i konstruktionerna, via trappuppgången eller i bästa fall delvis från ventilerna för ersättningsluft. Då är ersättningsluften precis sådan som uteluften är: alltid ofiltrerad och vintertid kall, vilket ger upphov till en känsla av drag. Det är ofta fönstren som får skulden, trots att den riktiga ”skyldiga” är takfläkten på husets tak. Vintertid accentueras problemet ytterligare av ”skorstensfenomenet” i höga hus. Med kallare väder minskar ersättningsluftflödet utifrån i de översta våningarna och ökar i de nedersta med ökad dragkänsla som följd.
En välfungerande ventilation förbättrar avsevärt boendekomforten. Kontrollerad till-/frånluftsventilation betyder att tilluften kommer in filtrerad och vintertid uppvärmd via ett ventilationsaggregat försett med värmeåtervinning. De nya effektiva värmeåtervinningsaggregaten kan värma upp tilluften tillräckligt nästan året runt med enbart gratisenergin i frånluften. Då behövs egentligen ingen tilläggsuppvärmning för tilluften.
En noggrann planering håller kostnaderna i styr
Enligt miljöministeriets förordning om förbättring av byggnaders energiprestanda vid reparations- och ändringsarbeten, som trädde i kraft 2013, ska man vid tillståndspliktig renovering av huskonstruktioner, som till exempel yttermanteln eller taket, förbättra värmeisoleringen i byggnadsdelen i fråga. Alternativt kan man kompensera detta med någon annan renoveringsåtgärd som inte omfattas av tillståndet, men som minskar energiförbrukningen. En installation av ett nytt eller en förbättring av ett befintligt värmeåtervinningssystem som görs i samband med till exempel ett stambyte kan minska kraven på tilläggsisolering och därmed även kostnaderna. Energieffektivitetsförbättrande åtgärder som vidtagits i samband med tidigare renoveringar kan beaktas även senare vid andra renoveringsarbeten.
Energibesparingar ska aldrig göras på bekostnad av inomhusluftens kvalitet. Förordningen förutsätter även att man säkerställer en fungerande ventilation när man byter fönster eller förbättrar isoleringen eller lufttätheten i en byggnad. Nya och tätare fönster kan minska ventilationen och skapa en daggpunkt i köldbryggorna i ytterväggarna. När det nya fönstret inte längre immar, kondenseras fukten näst på den svalaste ytan, vilket vanligtvis är ett yttre hörn. Därmed finns det en bra grogrund för mögel.
I sig självt är ett decentraliserat värmeåtervinningssystem i allmänhet mycket snabbt och förmånligt att installera, men kostnaderna för tillhörande arbeten kan överraska om man inte planerar med omsorg. När ventilationen renoveras samtidigt med en renovering av badrummet eller ett stambyte kan man dra nytta av samma inkapslingar och demonteringar av konstruktioner utan några egentliga tilläggskostnader. När man uppskattar kostnaderna lönar det sig absolut att ta reda på om man delvis kan använda sig av det gamla ventilationssystemet eller dess kanaler.
Exempel
Värmeåtervinningens betydelse i en lägenhet i ett flervåningshus (Vallox 096 MV, 37/35 l/s, mellersta Finland).
Energimängd som behövs för uppvärmning av ersättningsluft utan värmeåtervinning: 6 598 kWh/år
Energibesparing med värmeåtervinning: 4 922 kWh/år
Ventilationens totala årsbaserade verkningsgrad: 74,6 %
Ladda ner kalkylatorn med vilken du kan beräkna energiförbrukningen i ditt ventilationsaggregat.
