Vallox TSK Multi 80 MC

Kylsystem kan inte installeras i efterhand för ventilationsaggregaten, men kylning av uteluften kan utnyttjas.

Ventilationsaggregatets värmeväxlare har i uppgift att värma upp luft som kommer utifrån med värmeenergin i frånluften. Om bostaden under sommaren blir för varm, kan ventilationsaggregatets sommarfunktion aktiveras. Då förbigås värmeväxlaren, och uteluften strömmar in ouppvärmd. I SE-modellerna fungerar sommarautomatiken om eftervärmningen stängs av med knappen på kontrollpanelen. I MV-modellerna fungerar bypassen när utetemperaturen stiger nära inställningsvärdet för tilluftstemperaturen. I MC-styrda aggregat fungerar sommarautomatiken om tilluftstemperaturen har ställts in på Auto eller MIN. I vissa modeller förbigås värmeåtervinningen med ett sommarspjäll som vrids för hand inne i aggregatet, och i äldre aggregat måste värmeväxlaren ersättas med en separat sommarväxlare. Användarmanualen för ventilationsaggregatet ger utmärkt hjälp för detta.

Temperaturen på den luft som blåses in i bostaden kan ändå vara högre än utetemperaturen. Uteluften värms alltid upp något i ventilationsaggregatet, trots bypass av värmeväxlaren, på grund av att aggregatet leder värme internt och tilluftsfläkten värms upp, samt eventuellt på grund av kanaler som dragits genom en varm vind.

När det under en värmebölja är varmare ute än inne, bör ventilationen ställas in på minimihastighet och alla fönster och dörrar hållas stängda. När tilluftstemperaturen sjunker under temperaturen på rumsluften, kan ventilationen ställas in på högre hastighet till natten. Även vädring via fönstren är en möjlighet. Temperaturen på luften från ventilen kan sjunka långsammare än utetemperaturen om kanalerna går genom isoleringsmaterialen på en varm vind.

Ventilationsaggregatets betydelse för uppvärmning eller kylning av bostaden är mycket liten. Temperaturväxlingar i bostaden beror ofta på helt andra faktorer, såsom solinstrålning, utetemperatur och intern värmebelastning. Exempel: i ett sovrum för två blåses 12 l frisk luft in per sekund. Om den luft som blåses in är fem grader kallare än rumsluften, blir ventilationens kyleffekt 72 W. Värmebelastningen på bostaden minskar i samma mått om en 10 cm bred flik av ett 1 meter brett fönster mot solsidan täcks över. Samma fysiska lagar betyder också att bostaden inte heller kan värmas upp med ett ventilationsaggregat.

Det viktigaste för att hålla bostaden sval är effektivt solskydd. En separat luftvärmepump kan användas för kylning, och den påverkar inte ventilationsaggregatet.

I vissa ventilationsaggregat fungerar frostskyddet för värmeväxlaren så att tilluftsfläkten stannar. Vid risk för att värmeväxlaren ska frysa stänger aggregatet tillfälligt av tilluftsfläkten, varvid värmen i frånluften avfrostar värmeväxlaren. Frånluftsfläkten är alltså hela tiden igång, och ventilationen av bostaden upphör inte. Hur länge fläkten står beror på uteluftens temperatur, drifthastigheten i ventilationen och frånluftens temperatur och fukthalt.

Detta är normalt för aggregatet, och exempelvis påverkar inte inställningsvärdet för tilluftstemperaturen (eftervärmning) saken.

Om fläkten står väldigt länge, kan orsaken vara bristfällig isolering av frånluftskanalerna, försummat underhåll eller ett tekniskt fel. Kontrollera åtminstone följande:

Temperaturen på frånluften från rummen till aggregatet bör mätas i aggregatet. Om den luft som flödar in i aggregatet är flera grader svalare än den luft som sugs ut ur rummen, kyls luften av i frånluftskanalen. Detta är ett tecken på dålig isolering av kanalerna. Detta bidrar till att fläktarna stannar av oftare. Också det ställe där aggregatet har monterats kan påverka huruvida fläkten stannar. Den plats där aggregatet har installerats ska ha en temperatur på minst +10 °C. Kontrollera också temperaturen ovanför aggregatet. Om ångspärren ovanför aggregatet läcker, flödar kall luft in på aggregatet. Oisolerade utelufts- och avluftskanaler gör att aggregatet också kyls av uppifrån. Dessa kanaler ska isoleras även mellan aggregatet och ångspärren.

Smutsiga filter, feljusterad ventilation med övertryck eller en defekt eller feljusterad frostskyddstermostat kan också påverka frostskyddsfunktionen. Inställningsvärdet på termostaten kan ibland också börja “lagga” med åren, så att givaren alltså visar fel värde. Då kan frostskyddstermostaten justeras.

Om du misstänker att frostskyddet inte fungerar som det ska, kan temperaturen på den avluft som går upp till taket mätas i aggregatet. Vid hårdare köld bör avluftstemperaturen vara mellan cirka +4 och +8 °C, beroende på modell. Ju kallare avluft, desto högre verkningsgrad för värmeväxlaren, men å andra sidan ökar dess frostrisk. I aggregat med MC-vinterfunktion kan avluftstemperaturen tidvis vara flera grader minus.

I gamla MUH Ilmava-aggregat kan frostskyddstermostatens givare “slingra sig” längs någondera av värmeväxlarens nedre sidor. Om man vänt på givaren, exempelvis i samband med rengöring, störs frostskyddsfunktionen. Givarens avstånd till värmeväxlaren ska vara cirka 20 mm längsmed.

I vissa Vallox aggregatmodeller finns det en framvärmare, som antingen är eldriven eller utnyttjar vätskan från kollektorkretsen i ett jordvärmesystem. Om tilluftsfläkten stannar även om ditt aggregat har en eldriven förvärmare ska du kontrollera i inställningarna för aggregatet att förvärmning aktiverats. Inställningsvärdet för förvärmning ska vara minst 3 grader högre än den temperatur som får tilluftsfläkten att stanna. Närmare anvisningar för justering hittar du i användarmanualen för aggregatet. Kontrollera också att motståndet värms upp, men akta så du inte bränner fingrarna. Trots förvärmning kan tilluftsfläkten ibland bli långsam eller stanna vid hård köld eller större luftflöde.

Om ditt aggregat har ett MLV-element som utnyttjar jordvärmevätska, ska du se till att vätskan cirkulerar i MLV-elementet (pumpen går, magnetventilen är öppen, ingen luft i kretsen). Kontrollera också hur köldtålig vätskan i kollektorkretsen till det MLV-element som kopplats till jordvärmen är. Kontrollera även temperaturen för den vätska som kommer till elementet via kollektorkretsen. Om kollektorkretsens temperatur sjunker nära eller rentav under noll, minskar MLV-elementets effekt avsevärt. Då ska emellertid värmeväxlaren skyddas mot frost genom att tilluftsfläkten stoppas.

I vätskeburna eftervärmare kan frostskyddet också få aggregatet att stängas av. Vid risk för frost i en eftervärmare stängs aggregatets båda fläktar av. Kontrollera i så fall att eftervärmaren kontinuerligt får tillräckligt med varm vätska. Vissa jordvärmepumpar stänger av uppvärmningen av huset medan de värmer upp bruksvatten. Om ventilationsaggregatets eftervärmare har kopplats till samma krets som uppvärmningssystemet för huset, stannar också cirkulationen till den upp. Kontrollera dessutom att bypass-spjället för värmeåtervinning är i vinterläge.

Ventilationsaggregatet cirkulerar uteluften genom värmeväxlaren och värmer upp den med värme ur frånluften. Sommartid är det däremot ändamålsenligt att förbikoppla värmeväxlaren och ta in ouppvärmd uteluft. I äldre aggregatmodeller görs detta genom att byta sommar/vinterspjällens position, eller i nyare aggregatmodeller automatiserat. Olika aggregatmodeller har olika inställningar för när denna automatiska bypass av värmeåtervinningen tillåts. OBS! Om inställningarna gjorts av ett proffs när aggregatet togs i bruk borde de vara i sin ordning.

Kontrollera att aggregatet har rena filter så att aggregatet får in frisk uteluft.

Om problemet inte löser sig, kontakta en serviceverkstad.

Du vet att värmeåtervinningen är aktiverad om avluften är svalare än frånluften (inomhusluft). De här temperaturvärdena kan kontrolleras på kontrollpanelens display eller i molntjänsten MyVallox Cloud. När det är minusgrader på vintern ska avluftstemperaturen vara några grader varmare än utetemperaturen. Medan avfrostning pågår stiger avluftstemperaturen, vilket är en normal funktion för aggregatet.

Ventilationsaggregatets värmeväxlare värmer vintertid upp inströmmande luft med frånluftens värme. Om temperaturen på tilluften (den luft som blåses in i rummet) är lägre än önskad tilluftstemperatur efter att den har passerat värmeväxlaren, kan den värmas upp ytterligare med en elektrisk eller vattenburen eftervärmare.

Vad som är korrekt temperatur på tilluften i bostaden är mycket individuellt. Tilluftstemperaturen kan gärna hållas så låg som möjligt utan att man upplever den som dragig. Då fungerar också värmeregleringen av bostad om exempelvis solen eller en eldstad värmer den samtidigt. Känslan av drag kan också påverkas av i vilken riktning luften från ventilerna flödar, av fönstren och av uppvärmningssystemet.

Tilluftstemperaturen bör inte höjas ovanför rumstemperaturen, eftersom det inte är vettigt att använda ventilationsaggregatet för att värma upp bostad. Om tilluftstemperaturen höjs från 16 grader till 22 grader, mångdubblas energiförbrukningen för eftervärmning. Denna energi ska ändå räknas bort från energiförbrukningen för uppvärmning av huset.

Om den luft som kommer från ventilen känns obehagligt kall (visserligen känns alltid under 37-gradig luft som strömmar direkt från ventilen sval mot huden), bör man mäta temperaturen på både den luft som strömmar ut ur aggregatet till kanalen och den luft som kommer från ventilen. Om luften blir flera grader svalare i kanalen, är kanalisoleringen otillräcklig.

Nya korsmotströmsvärmeväxlare med hög verkningsgrad kan värma upp tilluften till över +17 °C nästan hela året om. Då är det vanligtvis onödigt med tilläggsvärme för tilluften. Därför har alla Vallox små ventilationsaggregat med hög verkningsgrad elektrisk eftervärmning. Det går inte att kompensera de högre anskaffnings- och installationskostnaderna för vattenradiatorer inom en rimlig tid.

Om kanalerna installerats på den varma sidan om ångspärren, exempelvis i boxar vid takgränsen, värms tilluften upp i kanalerna med “gratisenergin i de värmeförluster som smiter upp på vinden” och boendetrivseln ökar. Särskilt i energieffektiva flervåningshus är övertemperatur ofta ett problem. Det lönar sig inte att förvärra den genom att höja tilluftstemperaturen alltför mycket. Vanligtvis räcker 16–18 °C.

Dåligt isolerade kanaler som installeras på vinden kyler av tilluften, försämrar värmeåtervinningens verkningsgrad och ökar energiförbrukningen för eftervärmning.

Här kan du ladda ner kalkylatorn som låter dig beräkna ditt ventilationsaggregats energiförbrukning.

Alla nya Vallox-ventilationsaggregat har ändamålsenlig avfrostningsautomatik, som avfrostar värmeväxlaren vid behov. Detta garanterar en hög årsbaserad verkningsgrad för värmeväxlaren. Automatiken mäter konstant temperaturen runt värmeväxlaren och avgör utifrån detta huruvida is börjar samlas i den. När alltför mycket is har samlat sig i värmeväxlaren, avfrostas den. Om bypass av värmeväxlaren aktiverats, förbigår ventilationsaggregatet tilluftsflödet i värmeväxlaren under avfrostningen, och värmen från frånluften avfrostar växlaren. Tilluft flödar konstant förbi värmeväxlaren, så förhållandet mellan till- och frånluft i ventilationen förändras inte. Under avfrostningsperioden värms tilluften upp med aggregatets eftervärmningsmotstånd. Större modeller har dessutom extra värmningsmotstånd, så ingen kall uteluft tas in. Under avfrostning kan tilluftstemperaturen sjunka under inställningsvärdet. Tilluften flödar genom filtren som vanligt också under avfrostning. Det kan tidvis finnas is i värmeväxlaren och kondensvatten på botten av aggregatet. Detta är normal funktion för aggregatet.

Som alternativ för avfrostning kan man välja att stänga av tilluftsfläkten. Då kan undertrycket i byggnaden öka under avfrostningsperioden.

Inställningarna för avfrostning och andra viktiga funktioner hittar du under Vad är rätt vinterinställningar för Vallox MV-aggregat?

När vi går mot vintern och uteluften svalnar minskar enligt fysikens lagar den vattenmängd som luften innehåller och är i praktiken noll vid sträng köld, även om den så kallade relativa fuktigheten kan vara hög utomhus. Detta återspeglas oundvikligen med fördröjning också i fuktighetshalten inomhus. Uteluftens uttorkande effekt är inte beroende av ventilationssystemet. Slutresultatet är detsamma oberoende av om det är fråga om maskinell ventilation, självdragsventilation eller fönstervädring. Endast mängden ventilerad luft och uteluftens vatteninnehåll är avgörande. När den kalla uteluften värms upp till rumstemperatur sjunker dess relativa fuktighet. Ju varmare rumsluften är desto lägre är den relativa fuktigheten.

Ventilationsaggregatet kan inte användas för att fukta inomhusluften i bostaden och inga inställningar i aggregatet eller användningen av elektriskt motstånd ändrar vattenmängden som kommer in utifrån. Kondensvattnet som samlas i ventilationsaggregatet är vatten som kondenseras i värmeväxlaren från frånluften och som annars skulle ha släppts ut med frånluften, dvs. detta vatten minskar inte fuktigheten i rumsluften.

Det säkraste sättet att öka fuktigheten i rumsluften är en luftfuktare med ånga. När du väljer luftfuktare är det värt att fästa uppmärksamhet vid ångkapaciteten. Till exempel en luftfuktare som förångar 4 dl i timmen (9,6 l/dygn) är vanligtvis tillräcklig för en medelstor bostad också under sträng kyla. Luftfuktaren är effektiv om den behöver fyllas med flera liter vatten under dagen. Fuktigheten i inneluften ska emellertid inte vara så hög på vintern att det börjar kondenseras fukt i kalla vrår eller på insidan av fönstren.

Dörren till badrummet kan lämnas öppen en stund så att fuktigheten sprider sig till den övriga bostaden, och den automatiska forceringen av ventilationen minskar snabbare när badrummet torkar. Ventilationen kan och bör ställas in på Borta-läget när bostaden står tom. Detta minskar uteluftens uttorkande effekt.

Fuktigheten i inneluften förändras oundvikligen enligt förhållandena ute, och klimatförhållandena i Finland är mycket varierande. Temperaturen utomhus kan variera till och med över åttio grader enligt årstiderna. Uteluftens vatteninnehåll förändras på motsvarande sätt. Du kan läsa om överdrivet fuktig inneluft och konsekvenserna av den i vår Blogg (endast på finska).

Ladda ner kalkylatorn som låter dig beräkna ditt nuvarande ventilationsaggregats energiförbrukning i finskt klimat samt se hur stora besparingar du kan göra genom att byta ut ditt gamla ventilationsaggregat till ett nytt, energieffektivt Vallox-aggregat.

Nu när energin är dyr funderar många på om man kan minska på ventilationen för att spara energi. Energiförbrukningen för ventilationen beror helt på hur mycket luft som ska ventileras, det vill säga hur snabbt ventilationen sker. Ventilation kan – och ska – användas efter behov. När man är hemma beror ventilationsbehovet bland annat på antalet boende, typ av aktiviteter (om man tvättar kläder, motionerar o.d.). I ett stort hus med få boende kan det räcka med lägre ventilation än den instruktionerna anger. Omvänt bör ventilationen höjas om det bor många människor i en liten bostad eller om flera personer sover i sovrummet.

Om bostaden står tom kan ventilationen hållas mycket låg, men den ska aldrig stängas av helt. Om ventilationen halveras blir energiförbrukningen mindre än hälften. Det viktigaste är att ventilationen forceras efter att man till exempel badat bastu eller duschat. Om ventilationsaggregatet har fukt- och/eller koldioxidgivare anpassar de ventilationen efter behov så att luften inte ventileras i onödan. Det lönar sig alltså att ha givarna påslagna.

Tillräcklig ventilation betyder bland annat att bostaden känns fräsch också när du kommer in utifrån, att luften är bra i sovrummen också om morgnarna och att tvättrum torkar upp inom cirka en timme efter användning. Tillfälligt kan man också vädra genom fönstren, men det förbrukar mer energi än ventilation med värmeåtervinning.

Energiförbrukningen för ventilation kan beräknas med vår kalkylator.

Ytan på nätet i det yttre gallret är mycket mindre än ventilationsaggregatets filter och det täpps därför till mycket snabbare än aggregatets grovfilter. Detta skulle medföra behov av extra underhåll. Ett skäl till varför användningen av nät entydigt förbjuds är att gallret sitter på ett ställe som inte nås så enkelt och därför inte underhålls. Det finns bostäder som inte alls fått uteluft via aggregatet på åratal.

Ett annat skäl är att nät framför det yttre gallret ökar ventilmotståndet också när nätet är rent. Luftflödet minskar och ventilationens ljudnivå ökar.

i Vallox-aggregat filtreras tilluften i två steg. En finfilterskassett filtrerar de minsta partiklarna medan grovfiltret, såsom namnet antyder, filtrerar ut grövre damm så att inte finfiltret ska täppas igen så snabbt. Under den “smutsigaste” årstiden kan grovfiltret behöva dammsugas mellan bytena.

Vallox ventilationsaggregat och luftvärmeaggregatet Vallox Aito Kotilämpö startar efter ett elavbrott upp med samma inställningar som före avbrottet. Ventilationsaggregat startar på samma hastighet som tillämpades innan elavbrottet. SE-modellerna är ett undantag i att de startar upp efter ett elavbrott på så kallad standardfläkthastighet. Standardinställningen kan du själv justera i inställningsmenyn. Om ventilationsaggregatet är försett med fukt- och/eller koldioxidgivare, forceras ventilationen efter elavbrottet med lite fördröjning om halterna är förhöjda.

Om aggregatet emellertid meddelar om en felsituation efter elavbrottet, starta om aggregatet genom att ta ur stickkontakten en stund och sedan sätta tillbaka den. Därefter startar aggregatet igen i normalläget.

Om ventilationsaggregatet har en vätskeradiator måste man kontrollera att den inte fryser under elavbrott, till exempel med spjällen i utelufts- och avluftskanalerna. Om ventilationsaggregatet har en kort uteluftskanal kan vind eller användning av en eldstad leda till att köld flödar in i aggregatet, även om fläktarna är avstängda. Använder man en eldstad måste man alltså se till att kanalen för förbränningsluft är i ordning och öppen. I Vallox Aito Kotilämpö finns vätskeradiatorn i nedre delen av luftvärmeaggregatet. Därför är frostrisken liten om inte elavbrottet pågår i flera dagar och temperaturen i byggnaden sjunker avsevärt. Genom att öppna luckan till Kotilämpö kan man kontrollera temperaturen i nedre delen av luftvärmeaggregatet och vid behov släppa in varm rumsluft till radiatorn.