Effekten av att finfiltret blir smutsigt på ventilationsaggregatets årliga verkningsgrad
Published 16.06.2026 / Writer: Marko Kannisto
Modified 03.11.2026
Skribent: Marko Kannisto, produktchef
Sammanfattning
För läsaren att observera: De värden som används i den här artikeln är exempelberäkningar. I verkliga fall varierar resultaten beroende på byggnad, användningsprofil, klimatzon och ventilationssystem. För att kunna bedöma ett ventilationsaggregats årliga verkningsgrad krävs det ofta att man använder standardvärden, eftersom förhållandena inte är konstanta under hela året. Trots detta illustrerar exemplen väl fenomenets storleksordning och verkningsmekanismerna i praktiken.
Obalans i luftströmmarna är en av de vanligaste orsakerna till att ventilationsaggregatets faktiska årliga verkningsgrad försämras – och nedsmutsning av finfiltret är ett bra, konkret exempel på detta. I den här artikeln visar vi med hjälp av ett exempel hur mycket ett smutsigt finfilter i praktiken kan försämra värmeåtervinningen och öka energiförbrukningen för uppvärmning, samt hur MyVallox CFi-aggregaten håller luftflödena i balans under hela driftsperioden.
1. Problemformulering
När man talar om ventilationsaggregatets energieffektivitet riktas uppmärksamheten ofta mot värmeåtervinningens verkningsgrad. I praktiken är dock hela systemets årliga verkningsgrad avgörande – och framför allt om till- och frånluftsflödena hålls i balans under hela året.
Balanserade luftströmmar är inte bara en teknisk detalj. De påverkar direkt hur mycket värmeenergi som faktiskt återvinns i byggnaden – och hur mycket energi som obemärkt läcker ut.
Utgångsläge: luftströmmarna i balans
Låt oss först titta på en situation där ventilationsaggregatet fungerar som det är avsett att göra. Antaganden:
- Tilluftsflöde: 65 l/s
- Frånluftsflöde: 65 l/s
- Värmeåtervinningens verkningsgrad: 89 % (aggregatet MyVallox 149 CFi)
- Ventilationsaggregatets årliga verkningsgrad: 83 % (aggregatet MyVallox 149 CFi)
När luftflödena är i balans fungerar värmeåtervinningen optimalt. Värmeenergin från frånluften överförs effektivt till tilluften, och värmeväxlarens höga verkningsgrad återspeglas även i en god genomsnittlig årlig verkningsgrad under hela året.
Nedsmutsning av finfiltret – en osynlig faktor som försämrar energieffektiviteten
I praktiken blir finfiltret för tilluften oundvikligen smutsigt med tiden. Detta ökar tryckfallet på tilluftssidan och leder till att tilluftsflödet minskar, samtidigt som frånluftsflödet ofta förblir nästan oförändrat. Följden blir att luftströmmarna i ventilationsaggregatet inte längre är i balans.
Tryckfallet som orsakas av ett nytt finfilter är vanligtvis cirka 20 Pa. När filtret blir smutsigt är det rimligt att anta att det tryckfall som filtret orsakar ökar med cirka 25–30 %. Inom ventilationstekniken är tryckfallet proportionellt mot luftfödets kvadrat, vilket innebär att luftflödet inte minskar i samma proportion som tryckfallet ökar, utan i kvadratrotsförhållande.
Minskat luftflöde när filtret blir smutsigt
När finfiltret blir smutsigt och tryckfallet därmed ökar med cirka 25–30 %, minskar luftflödet kalkylmässigt med cirka 10–12 %. I det här exemplet minskar alltså tilluftsflödet från 65 l/s till 58 l/s. Med andra ord: när finfiltret blir smutsigt är luftströmmarna inte längre i balans.
Ett exempel på en situation där finfiltret har blivit smutsigt på det sätt som beskrivits ovan:
- Tilluftsflöde: 58 l/s
- Frånluftsflöde: 65 l/s
Även om värmeväxlarens verkningsgrad i sig fortfarande skulle vara 89 %, kan systemet som helhet inte längre utnyttja den fullt ut.
2. Metod/princip
Den värmeeffekt som överförs vid värmeåtervinning kan förenklat beskrivas med följande formel:
Mängden överförd värmeenergi begränsas alltid av det mindre luftflödet. När tilluftsflödet minskar försvinner en del av värmeenergin i frånluften ut ur byggnaden utan att utnyttjas. Det innebär att även om värmeväxlarens verkningsgrad fortfarande skulle vara 89 %, går det inte att återvinna samma mängd energi från frånluften som tidigare.
Beräkning baserad på luftflöden
I en balanserad situation:
I en obalanserad situation (finfiltret är smutsigt):
Den utnyttjningsbara andelen av värmeenergin i frånluftsflödet är då:
Det innebär alltså att endast cirka 89 % av värmeenergin i frånluftsflödet kan överföras till tilluften.
Inverkan på aggregatets årliga verkningsgrad
En förenklad beräkning av förändringen i årlig verkningsgrad kan skrivas så här:
I praktiken sjunker alltså aggregatets faktiska årliga verkningsgrad från 83 % till 74 % när tilluftsflödet minskar till följd av att finfiltret blir smutsigt.
Att observera gällande fläktarnas energiförbrukning: För att kompensera för att finfiltret för tilluften blir smutsigt krävs det i praktiken att man ökar hastigheten på tilluftsfläkten, vilket ökar fläktens elförbrukning något. Moderna EC-fläktar är dock mycket energieffektiva, och tillägget till energiförbrukningen är vanligtvis mycket liten jämfört med den värmeenergi som går förlorad på grund av obalanser i luftflödena. Av denna anledning har fläktarnas ökade energiförbrukning inte beaktats separat i dessa beräkningar, och den har ingen betydande inverkan på slutresultatet som helhet.
3. Tillämpningsexempel
Med hjälp av exempelvärdena för luftflödena kan man beräkna att behovet av energi för uppvärmning av ventilationen uppgår till 9 301 kWh per år. Detta har beräknats i enlighet med miljöministeriets riktlinjer, i klimatzon I (Helsingfors-Vanda), testår TRY 2020.
Låt oss nu beräkna hur mycket energi som kan återvinnas genom värmeåtervinning.
Jämna luftströmmar (årlig verkningsgrad 83 %):
9 301 kWh × 0,83 = 7 720 kWh
Ojämna luftströmmar (årlig verkningsgrad 74 %):
9 301 kWh × 0,74 = 6 883 kWh
Skillnaden är 837 kWh per år.
Eftersom filtren inte är nedsmutsade under hela året ska vi betrakta ett genomsnittligt scenario där påverkan gäller exempelvis halva året:
Om man antar att elpriset är 0,20 €/kWh blir kostnaden:
420 kWh × 0,20 € = 84 € / year
Detta är kanske inte en särskilt betydande extra kostnad under ett år, men det handlar ändå om en dold kostnad som det är bra att vara medveten om. Om man betraktar hela enhetens livscykel blir detta redan en betydande kostnad. Det är också värt att notera att användaren i det här fallet inte har gjort något fel. Med tanke på de höga elpriserna idag är det ändå bra att vara medveten om även denna dolda kostnad.
4. Planeringsrekommendation
Nå, finns det då något man skulle kunna göra för att få det här problemet åtgärdat? Måste den som bor i lägenheten gå och justera luftflödena med jämna mellanrum, och göra det på känsla?
Det är förstås en möjlighet, men det finns också ett något mer elegant alternativ. Vallox nya MyVallox CFi-ventilationsaggregat är nämligen konstruerade för att fungera energieffektivt även under verkliga driftförhållanden.
MyVallox CFi-aggregaten:
- Följer ständigt med förändringar i luftflödena.
- Kompenserar automatiskt för att finfiltret för tilluften blir smutsigt.
- Håller till- och frånluftsflödena i balans under hela driftsperioden.
På så sätt bibehålls den höga årliga verkningsgraden även i praktiken – inte bara under laboratorieförhållanden.
Avslutningsvis: energieffektivitet är ingen slump
Balanserade luftflöden är en avgörande förutsättning för en bra årlig verkningsgrad. Utan en intelligent styrning kan ett smutsigt finfilter försämra energieffektiviteten överraskande mycket och öka energikostnaderna.
MyVallox CFi-aggregaten erbjuder en lösning på detta problem. De bidrar till att spara energi, sänka uppvärmningskostnaderna och säkerställa att ventilationen fungerar effektivt året runt.
Resultatet blir en bättre inomhusluft, mindre energiförlust och större besparingar för användaren.
5. Referenser och relaterade dokument
Technical specifications for the MyVallox 149 CFi unit (Vallox product documentation).