Efteruppvärmning med el eller vatten?

Minskat energibehov i ventilationsaggregatens eftervärmeelement

Ventilationsaggregatets värmeåtervinning har i uppgift att värma upp den inkommande luften med värmen i frånluften. Förutom att man på detta sätt sparar energi, möjliggör det även en behagligt varm tilluft vintertid. Om temperaturen på den inblåsta tilluften dock är alltför låg vid mycket kall väderlek, kan man höja temperaturen på den med antingen ett elektriskt eller i några aggregatmodeller vattenburet eftervärmeelement.

De nya högverkande korsmotströmsplattvärmeväxlarna har kapacitet att värma upp tilluften till över +17 oC under största delen av året med enbart värmeenergin i frånluften. Då behövs det egentligen ingen extra uppvärmning av tilluften. Tilluften värms vanligtvis ytterligare upp i kanaler monterade i varma utrymmen som till exempel i taket i tvättrummet.

Vallox små högverkande ventilationsaggregat har alltid elektrisk eftervärmning eftersom det inte är möjligt att amortera kostnaderna för de högre anskaffnings- och installationskostnaderna för ett vattenburet element inom rimlig tid. Ett elektriskt element är också säkrare i drift. Elmotståndet kan inte heller skadas av att det inträffar ett elavbrott eller av att cirkulationspumpen går sönder vid köld.

Som exempel kan nämnas att i en medelstor rad- eller flervåningshuslägenhet med en luftmängd på 37 l/s och en tilluftstemperatur på 17 grader förbrukar eftervärmeelementet i ventilationsaggregatet Vallox 096 i södra Finland under 100 kWh och i mellersta Finland under 200 kWh om året. Uppvärmningen av tilluften med el kostar således i södra Finland cirka 10 euro och i mellersta Finland cirka 20 euro om året. De högre anskaffnings- och installationskostnaderna för ett vattenburet element kan inte täckas med prisskillnaden för energi. Att höja temperaturen på tilluften ökar givetvis eftervärmeelementets energiförbrukning.

Elektrisk eftervärmning och byggnadens E-tal

De nya energibestämmelserna ”straffar” eluppvärmning med energikoefficienten 1,7, men eftervärmningens energiförbrukning och således dess inverkan på byggnadens E-tal är mycket liten om man använder sig av korrekta utgångsdata och en förnuftig temperatur på tilluften när E-talet beräknas. Ett elektriskt element är fortfarande det enda förnuftiga alternativet för små bostadsventilationsaggregat eftersom avsikten inte är att värma bostaden med ventilationsaggregatet.

Använd eftervärmningen rätt

Vilken som är den rätta temperaturen på luften som tas in i bostaden är en mycket personlig sak. Det är bra att ha en så låg temperatur som möjligt på tilluften utan att det känns dragigt. Då fungerar bostadens egen temperaturreglering rätt även när solen eller en brasa skapar överskottsvärme. Temperaturen på tilluften bör aldrig vara högre än rumstemperaturen eftersom det inte är förnuftigt att försöka värma upp bostaden med ventilationsaggregatet.

Om luften från ventilen känns obekvämt sval (luft i rörelse under 37 grader i närheten av ventilen känns alltid sval mot huden) är det bra att mäta temperaturen på luften från aggregatet till kanalen och från ventilen. Om luften kyls ner i kanalen med flera grader är kanalen bristfälligt isolerad. Också riktningen på ventilernas luftström, fönster eller uppvärmningssystem kan få det att kännas dragigt.

Både till- och frånluften kyls ner i kanaler på vinden om de är dåligt isolerade. Detta försämrar värmeåtervinningens funktion och ökar eftervärmningens energiförbrukning. När frånluften kyls ner på vägen från frånluftsventilen till ventilationsaggregatet med i genomsnitt en grad, blir ventilationsaggregatets årsverkningsgrad nästan 4 procentenheter sämre. När kanalerna dras på den varma sidan av ångspärren fungerar värmeåtervinningen effektivt och tilluftstemperaturen från ventilen är till och med högre än när den lämnade aggregatet.

Här kan du ladda ner kalkylatorn som låter dig beräkna ditt ventilationsaggregats energiförbrukning.

Eftervärmeelementets faktiska energiförbrukning

Nedanstående tabell visar energiförbrukningen för eftervärmningen i olika ventilationsaggregat vid olika luftströmmar och tilluftstemperaturer. Kalkylen för Vallox 90 gäller mycket bra även för andra mindre aggregat med korsmotströmsplattvärmeväxlare som TSK Multi 50 och 80, 096, 121, 110 och 145. Kalkylen för Digit 2 kan på motsvarande sätt användas för att bedöma energiförbrukningen i modellerna Vallox 75, 95 och 132 E. Kalkylen för Vallox 150 kan även användas för större aggregat som Vallox 245.

Eftervärmeelementets energiförbrukning

Chatt Återställ chatt
Chatt