Gammal men modern luftvärme

I huset från 1978 byttes aggregatet Valmet Kotilämpö C-1000 byttes till en ny Vallox Aito Kotilämpö.

Luftvärme var en tämligen vanlig uppvärmningsform för egnahemshusen på 1970-talet. Luftvärmesystem har endast en vätskeradiator som finns inuti luftvärmeaggregatet. Cirkulationsluftsfläkten tar tillvara inomhusluften i närheten av aggregatet och pressar den av radiatorn uppvärmda cirkulationsluften ur gallret under fönstren ut i rummen. Till Valmet Kotilämpö-systemet hörde också en gång i tiden en tämligen avancerad ventilationssektion med värmeåtervinning. Med den varma luften som avlägsnades från våtrummen uppvärmdes den friska luften utifrån som fördelades med cirkulationsluften till hela bostaden. På 70-talet kunde man redan göra hus ganska täta och de luftuppvärmda husen var kända för sin friska inomhusluft – om man nändes eller förstod att hålla igång ventilationssektionen.

Till Pirkko Tähtinens hus, som blev färdigt 1978, valdes ett Valmet Kotilämpö C-1000, en av de första modellerna av Valmet Kotilämpö-aggregatet, som uppvärmning. I C-1000-modellen flödade friskluften tillsammans med cirkulationsluften, utan någon egen fläkt, så det var kontinuerligt undertryck i huset. Pirkkos luftvärmeaggregat har under åren förnyats med en ny värmeåtervinningssektion och en tilluftsfläkt.

Huset föryngras med åren

Pirkko Tähtinen har under årens lopp renoverat sitt hus så att det nu är synnerligen ståtligt och modernt. Pirkko beslutade att husets viktigaste tekniska aggregat – luftvärmeaggregatet – får gå i pension efter att ha tjänat klanderfritt i nästan fyrtio år. I fortsättningen får Pirkko njuta av lägre uppvärmningskostnader tack vare modern teknik.

Tähtinens hus var en gång oljeuppvärmt, men i slutet av 1990-talet anslöts huset till fjärrvärmenätet. I och med fjärrvärmen började man justera uppvärmningsvattnets temperatur på basis av temperaturen på utomhusluften. Förutom luftvärmeaggregatet finns vattenburen golvvärme i tvättutrymmena i samma värmekrets, varför temperaturen på cirkulationsvattnet kan hållas ganska låg. Därför var det ett krav att det nya luftvärmeaggregatet skulle ha en effektiv radiator, så att man inte behöver höja cirkulationsvattnets temperatur eller cirkulationsluftflödet så högt ens under de kallaste dagarna.

Renoveringen inleddes med rivningsarbete

Som brukligt är vid renoveringar, nöjde man sig inte i detta fall heller med att enbart byta aggregatet, utan det blev en del arbete vid sidan om. En del bestod av uppdatering av VVS-installationerna från 70-talet till dagens nivå och en del av timmermansjobb.

Först kopplades elektriciteten bort från det gamla luftvärmeaggregatet, sedan lösgjordes vattenkopplingarna och rören tömdes med vattensugare. Redan under den första dagen av renoveringen hade det gamla luftvärmeaggregatet burits ut. Därefter revs höljet av spånskivor i takfoten, där det gamla luftvärmeaggregatet tagit sin cirkulationsluft. Höljet hade under årens lopp blivit ett riktigt dammbo, varför man ansåg det vara bäst att det nya aggregatet tar in cirkulationsluft direkt ovanför aggregatet i tamburen.

Luftvärmekanalerna fotograferades och det ansågs inte vara nödvändigt att rengöra dem – tack vare att filtret hade bytts regelbundet. Fördelningslådan under aggregatet rengjordes och tätheten kontrollerades. På fördelningslådans botten installerades ljuddämpande material, så att ännu mindre ljud än tidigare skulle tränga in i sovrummen.

Kondensvatten kräver avloppssystem

Vattenrören till luftvärmeaggregatet förnyades ända från värmedistributionsrummet, eftersom rören var ordentligt gamla. Samtidigt kunde man lösa ett problem i anslutning till aggregatbytet: det fanns inget avlopp för kondensvattnet. Verkningsgraden för de gamla luftvärmeaggregatens värmeåtervinning var mycket anspråkslös, vilket gjorde att det kom så lite kondensvatten att det avdunstade från värmeradiatorn ut i cirkulationsluften. Det nya Vallox Aito Kotilämpö-aggregatets värmeåtervinning är så effektiv att det också uppstår ordentligt med kondensvatten.

Eftersom det inte fanns någon golvbrunn lämpligt nära aggregatet, installerades en kondensvattenpump bredvid ventilationsaggregatet. Kondensvattnet rinner från botten av ventilationssektionen till pumpens insamlingsbehållare, varvid pumpen startar och pumpar vattnet till värmedistributionsrummets golvbrunn. Kondensvattenröret installerades vid takfoten tillsammans med de nya varmvattenrören i samma hölje. I detta hölje doldes även de bruksvattenrör som förblivit synliga efter en tidigare rörrenovering. Resultatet blev en snyggare och märkbart öppnare tambur.

Kondensisolering av kanalerna är viktigt

De gamla kanalerna för uteluft och avluft hade inte isolerats alls i rörslitsen mellan lagren och även på vinden var det enbart isolerade med bergull. Uteluftskanalen hade av spåren att döma svettats i något sked och det hade runnit vatten på en vägg på övre våningen. Uteluftskanalen isolerades nu helt och hållet med 19 mm cellplastisolering. I samband med aggregatbyten måste man även beakta nackdelen med den utmärkta verkningsgraden: avluften sjunka så mycket som till tjugo minusgrader. Därför sattes nu en likadan isolering runt avluftskanalen.

I uteluftskanalen hittades en modefluga som 70-talets energikris skapade: energispjäll. Genom att vrida på spjället kunde man välja om friskluften tas utifrån eller “för att spara energi” från den dammiga vinden. Den här anordningen revs bort i renoveringen. Den friska tilluften tas nu alltid från husets norra gavel. Det gamla luftvärmeaggregatets avluft blåstes ut på taket via en murad ventilationskanal. Detta är en lösning som numera inte är förenlig med brandskyddsbestämmelserna. Därför beslutade man att leda ut avluften i husets andra gavel med hjälp av Vallox Out/In-kombivägghuv. På så vis fick man även en vidare avluftskanal än den ursprungliga.

Nytt luftvärmeaggregat på plats

På den andra renoveringsdagen lyftes det nya aggregatet på plats. Installationen gick enkelt, eftersom Vallox Aito Kotilämpö passar direkt på det gamla aggregatets luftfördelningslåda. Kopplingen av värmeradiatorn gick enkelt från sidan av aggregatet och rören doldes inne i det nya höljet som byggts runt aggregatet.

Med kanalerna behövdes ändå lite trixande. I luftvärmeaggregat av olika åldrar skiljer sig ofta ute-, av- och frånluftkanalernas storlekar och placeringar från varandra, och då måste kanalordningen ändras så att den passar det nya aggregatet. Denna gång fick man enkelt rätt ordning på kanalerna, eftersom det ovanför aggregatet fanns en rymlig rörslits som sträckte sig ända till övre våningen.

Den viktigaste kanalen, cirkulationsluftskanalen, finns på framkanten av Vallox Aito Kotilämpö-aggregatet, på samma sätt som i gamla Valmet Kotilämpö-aggregat. Ventilationsentreprenören gjorde en passande “gränskanal” i cirkulationsluftblocket ovanpå luftvärmeaggregatet och plats för ett galler ovanför aggregatets dörr. Det cirkulationsluftsgaller som först skaffades visade sig vara av rätt storlek, men för trång till sin konstruktion, vilket orsakade avsevärt brus. Ett glesare galler dämpade ljudet och det vita gallret passar fint på den nya väggen. Cirkulationsluftsmängden är så stor att gallret måste vara tillräckligt glest, ett galler försett endast med tunna spjälor.

Också en elmontör behövs

Elkoppling för Vallox Aito Kotilämpö går enkelt med stickkontakt i eluttag, men det fanns inget sådant färdigt, eftersom det gamla Valmet Kotilämpö hade kopplats till elnätet permanent och styrdes via spiskåpan. . Kondensvattenpumpen behövde också ett eget eluttag. Dessutom installerades ett extra eluttag för den trådlösa routern, om man någon gång vill ansluta det nya aggregatet till molntjänsten MyVallox Cloud. För detta räcker även en LAN-kabel om routern är nära.

Ventilationssektionens MyVallox Control-panel installerades på väggen bredvid aggregatet på lämplig höjd. Cirkulationsluftsfläktens reglage flyttades från aggregatets övre panel till samma vägg, även om reglering i praktiken inte behövs. Tack vare den inbyggda fuktighetsgivaren i Vallox Aito Kotilämpö behövdes inga kablar dras till tvättrummet. Någon särskild braskaminsbrytare ansågs inte behövas, eftersom tvåvåningshusets långa ventilationskanal alltid har dragit bra och braskaminbrytaren vid behov kan startas med MyVallox Control-panelen.

Effektivare och elegantare spisfläkt

Den gamla spiskåpan hade kombinerats med luftvärmeaggregatet, såsom brukligt var på den tiden. Nu ville man dock förbättra osborttagningen och man beslutade att den gamla MUH-spiskåpan ska ersättas med en ny Vallox Capto LTC-spisfläkt. Den passade fint i det tidigare renoverade köket. Från den nya spisfläkten drogs kanalen direkt till yttertaket och till den gamla spiskåpans kanal förenades utloppsventilen i kökstaket.

Man bör komma ihåg att reservera utrymme för underhåll

När övriga arbeten var gjorda kunde timmermannen bygga omgivningen runt aggregatet. I detta skede ska man tänka på underhållet av aggregatet och det utrymme som detta kräver. Kondensvattenpumpen måste kunna rengöras och vid behov underhållas. Ibland behöver man även komma åt luftvärmeaggregatets elkopplingsdosa. För undehållsåtgärderna gjordes öppningsbara serviceluckor. Slangarna för luftflödets mätstosar syns ovanpå aggregatet. De behövs när luftflödena ska mätas, varför de behöver lämnas på ett ställe där de enkelt kan tas fram även i efterhand.

Justering av luftflödena är ett viktigt arbetsskede

För att såväl uppvärmningen som ventilationen ska fungera på önskat sätt måste aggregatets luftflöden justeras. För detta arbete behövs både tryckskillnadsmätare och elmontörens multimeter. Under justeringen ska det finnas rena originalfilter i aggregatet och det får inte finnas något insektsnät över det yttre gallret. MyVallox Control-panelens styrda ibruktagning guidar användaren steg för steg genom inställningarna.

Först justerades cirkulationsluftfläkten. Det blev genast klart att effekten räcker. Med fyrstegskontrollpanelen Vallox Simple Control kan varje hastighet förjusteras steglöst, eftersom likströmsfläkten med låg elförbrukning styrs med ett enkelt spänningsmeddelande. Förvalet görs med en skruvmejsel på Simple Control-panels potentiometer, men för mätning av spänningen som ska antecknas i mätningsdokumentationen behövs en multimeter. Här framkom en grundegenskap hos likströmsfläkten: om styrspänningen ställs in på ett alltför lågt värde, ger fläkten ifrån sig ett litet biljud, som även kan förändras alltefter spänningen i elnätet. Allra tystast var fläkten när styrspänningen justerades till cirka tre volt. Eftersom det verkade räcka som uppvärmnings effekt fick det vara kvar som spänning för den första hastigheten. För de kallaste dagarna justerades den andra hastigheten till lite högre till 3,5 volt, och tredje och fjärde hastigheten kvarstod “som reserv”.

Mätstosarna gör det enklare att justera inställningarna

När man fått cirkulationsluften att flöda lämpligt började den egentliga justeringen av ventilationssektionen. Eftersom tilluften blåses in tillsammans med cirkulationsluften finns det ingen naturlig plats för mätning av tilluftens volymflöde. Med hjälp av mätstosarna i aggregatet kan även justeringen av tilluftsflödet ske noggrant och snabbt. Luftflödets hastighet kan förvisso också mätas i uteluftskanalen, men det är besvärligare.

Först måste man definiera det frånluftsflöde som krävs. Inga av de fyrtio år gamla ventilationsplanerna hittades , om sådana ens gjorts , varför luftflödena mättes enligt de nuvarande byggnadsbestämmelserna. Luftflödena mättes både för Hemma- och Forceringsvärdet och ibruktagningen sker i Hemma-läget.

Frånluftsventilerna justerades först “enligt magkänslan” i ungefär rätta positioner, dvs. relativt öppna. Därefter ritades en så kallad luftflödeskurva på ventilationssektionens fläktkurva genom att trycket mättes i mätstosarna för varje fläkthastighet. Med hjälp av luftflödeskurvan justerades det totala frånluftsflödet i mätstosarna genom att tryckskillnaden justerades exakt. Sedan mättes frånluftsflödena och justerades till rätt rumsspecifik nivå via ventilerna. Ventilerna låstes i dessa positioner.

Efter detta ritades en luftflödeskurva på motsvarande sätt för tilluftsfläkten. Det totala tilluftsflödet justerades med hjälp av luftflödeskurvan och mätstosarna till cirka 10 procent mindre än frånluftsflödet. Här framkom vikten av att mäta luftflödena. Den vida uteluftskanalen gjorde att aggregatets fabriksinställningar skulle ha skapat övertryck i huset.

Slutligen kontrollerades att frånluftsventilernas forceringsvärden uppnås. Forceringsprofilens fläkteffekt kan vid behov höjas, men ventilernas reglageläge får inte ändras för att inte ingångs-utgångsförhållandet ska ändra. Borta-lägets luftflöde förblev enligt det föreslagna, dvs. cirka 30 procent lägre än vid Hemma-läget.

Användarvänligheten får beröm

Pirkko Tähtinen har redan märkt att den användarvänliga MyVallox Control-panelen i tamburen fungerar väl; man behöver endast komma ihåg Hemma-, Borta- och Forceringslägena. I Borta-läget kan man installera en automatisk sänkning i inomhustemperaturen. Inomhustemperaturen justeras med samma kontrollpanel, men grundförutsättningen för en jämn inomhustemperatur i varje hus är cirkulationsvattnets temperatur som regleras av temperaturen utomhus.

Vallox Aito Kotilämpö har egenskaper som inte fanns i aggregaten från 70-talet. Med hjälp av den inbyggda fuktighetsgivaren effektiveras ventilationen automatiskt under duschning och minskar när rummen torkar. Bypass av värmeåtervinningen under sommaren är också automatisk. Servicetimern påminner om det viktiga filterbytet som man så lätt glömmer. Med hjälp av molntjänsten kan aggregatet styras och övervakas till exempel via en smarttelefon.

Energiförbrukningen minskar också positivt nog, eftersom likströmsfläktarna i det nya luftvärmeaggregatet förbrukar hälften mindre el och verkningsgraden uppnår en rejält bättre värmeåtervinning . Nu kan Pirkko obekymrat vänta på kommande vintras köld.